Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
supa upp hvar eviga styfver han förtjente.
Rytt-mästarn hade honom många gånger i skriftermål
för den saken, och då blef han alltid bättre en
tid; men så kom det åter öfver honom igen som
ett nysande. Och fast fältväbeln i sin
beskedlighet — ty han är nu så omenskligt medlidsam för
alla menniskor — pratade om fattigdom och
sjukdom, så tror jag helt simpelt att han fått lite
i hufvudet, då han sköt hararne; för när han var
vid sitt rätta vett, ville han inte likare gå mot
rytt-mästärns befallning, än att sticka handen i elden.’’
”Godt, godt, min bästa fru Brunsberg; jagskall
nu icke uppehålla längre. Straxt efter middagen
börja vi våra göromål.”
Fru Brunsberg försvann, och med en
glädjekänsla, som betydligt mildrade det obehagliga
minnet af morgonens uppträde, tänkte Lavinia nu på
sin make. Förhöll det sig icke så som hon redan
länge anat, att han var bättre än han ville synas!
Med nyväckta lifsandar ordnade hon nu sitt
beslut alt under hans frånvaro söka återtaga allt
hvad hon hittills försummat. När han så (endast gud
visste dock när detta skulle inträffa) åter komme
hem, vore hon redan så invand i de husmoderliga
pligterna, att hon i allt lugn kunde fullgöra dem,
utan att rodna eller synas förlägen, då han
der-vid öfverraskade henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
