Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
Delad mellan sina moderliga och husmoderliga
pligter och göromål, fann Lavinia att tiden flydde, om
icke just angenämt, åtminstone lättare än i början
af hennes äktenskap.
Hon hade under sin mans frånvaro, som nu räckt
öfver ett par veckor, blifvit någorlunda förtrogen
med sin kinkiga ställning; och många gånger gladda
hon sig i sitt hjerla öfver denna frånvaro,
hvar-förutan hon säkerligen aldrig skulle hafva lyckats
att göra någon början med de förhållanden, hvilka
nu för hvarje dag tycktes henne lättare och
angenämare.
Stundom erfor hon dock en obestämd längtan,
väl icke efter Ludvig, ty hon sade ofta till sig sjelf:
”det är alltför lyckligt så länge han är borta,”
men ändå en längtan efter gud vet hvad, som
stundom kastade några fläktar af vemod öfver da
långa, ensamma aftnarne.
Tvenne gånger, likväl endast helt kort, hade
Ludvig skrifvit, men ingendera gången nämnt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
