Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Längre fram på aftonen berättade Lavinia om
Rudolfs korta besök; men huru mycken möda hon gjorde
sig att välja och passa ihop orden, blef det ändå
svårt att finna en naturlig orsak till denna extra-tur.
Ryttmästaren, som hela tiden icke blott visat,
utan verkligen varit i det ljusaste lynne, blef i en
hast tankfull; och i det han sakta nedsläppte barnen,
som han hållit ett på hvartdera knäet, sade han
allvarsamt: ”Det behöfs knappt frågas, om han
hade något ärende, ty det faller af sig sjelft att
ingen reser tio mil fram och dito tillbaka för blott
en timmas visit.”
”Icke för en .timmas visit, gode Ludvig, men
väl för en timmas förtroligt samspråk med en
syster, som man håller af.”
”Knappt nog för en timmas möte med sin
älskarinna gör väl någon en sådan tur; men gäller det
en syster, då förlåter du om jag tror att begäret
efter ett återseende, som så njuggt måste
tillmätas, egt någon serdeles vigtig grund.”
”Och om så vore, Ludvig?” Lavinias öppna
blick sökte nu sjelfvilligt hennes makes, i det hon,
gifvande vika för den lilla Evys bedjande: ”tag
mig, tag mig!” upplyfte henne på armen och
sköt en pall till lilla Charlotte, som lekte med en
af pappas favorit-hundar.
”Om så vore," upprepade Ludvig, ”finner du
kanske att mina tankar ej gerna kunna stanna vid
något angenämt ämne. Han hade förmodligen att
efterfråga hur du befann dig som gräs-enka?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
