- Project Runeberg -  Ett år. Novell. (O.u.) /
201

(1846) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’Mag förslår ieke,” sade han till sig sjelf,
”hvarför just detta yttrande gjorde och ännu gör
ett så utomordentligt intryck på mig. Det låg i
detta du något som fortare återgaf mig tron på
hennes sannfärdighet, än brefvet sjellt skulle
förmått. ålen är det åt dem, vi hålla kära, eller åt
dem, för hvilka vi endast känna likgiltighet, som vi
minst önska förtro något för oss förödmjukande?”

Ryttmästaren, som aldrig erfarit någon
förödmjukelse, gjorde sig likväl nu ett ofantligt besvär
alt bläddra igenom alla sitt lifs minnen, för att
spåra upp någon sida, der det han ville ha reda
på stode att finna. Men han pinade sig härmed
förgäfves, och blef slutligen förargad öfver att hans
erfarenhet skulle vara så fattig. Då saken
emellertid för ögonblicket icke stod att hjelpa, företog
han sig att improvisera åtskilliga förhållanden, der
förödmjukelser af flerfaldig art förekommo; och
detta slog så lyckligt ut, att han snart med
fullkomlig visshet kunde bestämma att Lavinia skulle
blifva den sista person, till hvilken han i ett så
beskaffadt läge förtrodde sig.

Då alla dessa tankar till sist lemnade rum åt
förståndiga affärstankar, började ryttmästaren blygas
öfver de förra och till följe deraf på allt sätt förlöjliga
dem. Men huru han än gisslade dessa nya
närgångna känslor — dem han ingalunda ville gå in
på att erkänna för sina egna — läto de ej
förtrycka sig, utan kommo trotsigt, så fort de voro
bortjagade, åter tillbaka och blandade sig med den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:49:13 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcettarou/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free