Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaktning. Men för att med samma säga rena
sanningen, så hade jag ett firende, som jag icke kunde
ombetro någon annan.’’
”Det behöfs icke så många ursäkter, fru
kamrerska!” svarade Lavinia med denna afklippande
höflighet, hvars mening icke är serdeles otvetydig.
’ Hvarmed kan jag Ijena?” Hon bjöd kamrerskan
Kundin en stol, som denna under förnyade
nignin-gar hastade att taga i besittning.
"Jo, nu skall jag ha den äran alt säga hennes
nåd förhållandet. Historien är den att min dotter,
Sophie, som gudskelof för mina omständigheter
njutit en ganska vårdad uppfostran — jag har
alttid ansett uppfostran som bufvudsaken — min
dotter Sophie, säger jag, har af sin goda vän,
fröken Karin på Riddersvik, blifvit ombetrodd att sy
hennes brudnäsduk. Fröken Karin kunde vtsst
få’flera händer än som behöfdes att sy sin
näsduk; men hon har se’n barndomen varit intim med
min Sophie: de ha sådana sympathier i allt, att
det just gör en glädje att se dem tillhopa, och
der-före var det omöjligt att någon annan än hennes
kära Sophie fick besväret. Men se nu, ser lilla
snälla hennes nåd, ville dotter min öfverraska sin
väninna med något mönster, som inte fanns bland
samlingen på Riddersvik, och då funderade vi hit
och dit.”
”Hvarvid valet föll på mig?” hastade Lavinia att,
såsom bon inbillade sig, afsluta kamrerskan
Kum-lins harang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
