Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu jagade sky efter sl<y öfver Lavinias kinder.
”Jag tror verkligen, min gode Ludvig, i fal] du icke
har något deremot, att det. är bäst ur flera skä!
att jag reser ensam.”
”Då må det också bli så; men ingenting skall
hindra mig att följa dig åtminstone största delen
af vägen: sedan får fältväbeln föra dig fram. Och
vid den tid du utfäster till din återkomst går det
på samma sätt. Stark reser ända till A —; jag
möter dig på halfva vägen.”
”Tack, snälle Ludvig! Men om —■ det gud
förbjude — jag finner Rudolf ensam, då kan jag
icke återkomma så snart som jag” . . .
■ . . "lofvat,” inföll ryttmästaren. ”Men tänk ej
det värsta! I alla fall utsattes ingen tid. När helst
du återvänder till Rosenborg, är du välkommen;
och jag säger blott: ju förr det sker, desto väl—
liomnare är du. Dock begär jag alt du ej gör
något afseende härpå. Du skall helt och hållet
följa din egen önskan och omständigheterna — med
ett ord, vara fri.”
Inom ett par timmar var allt i ordning och det
äkta paret på väg.
Grefve Adrian reste på samma gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
