Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pligt att stanna qvar på Rosenborg som värdinna
för de gäster du inbjudit.”
”Ah, jag erinrade mig icke att Ti skulle få
några gäster! När anlända de?”
”Vid midsommarstiden, så vida vi icke, i
anledning af ditt trefliga förslag, böra återtaga
bjudningen.”
”Du har att befalla. Jag är förtjust öfver allt
hvad du företager, och vill blott ännu insticka ett
litet yobetydligt förslag. Får Rosenborg det nöjet
att fägna sig åt din brors och svägerskas närvaro,
så låt oss bjuda fremmande, huset fullt, från alla
håll: vi böra roa dem och oss sjelfva. Det skall
bli elt friskt, muntert, herrligt lif; nöjen till lands,
till sjös, till häst, till vagn, till fot; baler,
säll-skapsspektakler, idyller i gröngräset; kort sagdt:
ett lif, som om hvar dag vore den sista.”
”Åh, det blir gudomligt! Jag vet icke hvarifrån
du fått en så rik fantasi, min bäste Ludvig?”
”Den fick jag just nu, min engel. När jag i
går afton reste hemifrån — jag har rest hela
natten för att bli så upprymd som jag nu är — var
jag vid ett halft melankoliskt lynne. Du kan
icke tro, för hvilka enfaldiga och högst triviala
idéer jag då var utsatt; om jag skulle berätta dig
dem, måste du skratta dig till döds! Jag kan
likväl icke göra dig detta nöje, emedan jag knappt
minnes dem, så många och galna voro de.
Allesammans flögo sin kos — så snabbt att jag nu icke
skulle kunna ertappa en enda — då jag från mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
