Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras högsta pligt. Så snart jag icke visar mina
små älskvärda kapriser, tror Rudolf genast att jag
är ledsen eller sjuk, och är färdig att rifva upp
både himmel och jord. På detta sätt, som aldrig
är beräknadt, utan får falla sig hur det vill och
kan — ty, som du vet, lyder jag alltid ögonblicket
— för jag honom hvart jag behagar. Det är han
som undviker att vara mig emot, emedan han är
lycklig så länge jag är mig lik, det vill säga den
ena minuten olik den andra. ... Så skulle också
du ställa till!’’
’’Nej, det aktar jag mig för.”
"Såå? Och af hvad skäl, om jag får fråga —
jag ser åtminstone icke något?”
”Men jag ser det: Då en så despotisk styrelse
till en viss tid fortgått, kan det ej undgå att
slutligen bli revolution. Derpå följer i bästa fallet att
monarkien förvandlas till republik; men man kan
ej vara säker att icke republiken i sin tur
utträn-ges af en ny envåldsregering, med den skilnad
att det då blir han och icke hon som sitter vid
styret. För min del skulle jag aldrig kunna förlikas
med sådana omhvälfningar, som dessutom ha den
olägenheten att med de klaraste skäl bevisa oss
bur dåraktigt vi handlade den tid vi ännu hade
makten.”
”Men, min gud, jag tror ni kommit in i
politiken, mina damer: regering, monarki, republik —
i sanning, j ären för älskvärda!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
