Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är8s-söm; patvi,jonsen’s,{a!i den s°m se§e™
tillfaller vara den första som ensam och af
Ludvigs egna händer ros i drakskeppet.’1
. Diak"f.n.’panr’ om du behagar!”rättade
ryttmä-s aren. Men förslaget är godt, och jag tillägger
et annat, nemhgen att, sedan prisvinnerskan
er-hällit den henne tillkommande hedern, att bli rodd
så langt stycke hon sjelf finner för godt att
be-a ämma, skola vi samt och synnerligen, med thy
. Jan fe,m’ddiis’ lnslieppa oss och ge oss ut till
nagon af holmarne.*’
Detta förslag bifölls enhälligt.
”Och om vår drakinna icke ännu är döpt,
hvil-e jäg tycker mig förstå,” sade grefve Adrian,
proponerar jag att vi under middagen uppgöra
den saken, så att vi kunna veta under hvad namn
vi skola dricka hennes skål.”
Sedan sällskapet under skämt och munterhet
intagit aftonmaltiden, skildes gästerna från
värdfolket.
Ludvig och Lavinia blefvo ensamma i salongen.
Några ögonblick stodo de tysta.
Det leende, som under aftonen spelat öfver
beg-ges läppar, försvann med den obesvärade
säkerhet, som de fremmandes närvaro ingifvit.
Ett år. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
