Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med allt det der? Jag skulle vilja veta det. Männe
det vore möjligt att han en gäng blifvit fattad
af svartsjuka, som jag sä mänga gånger önskat?
Himmel, hvad det vore roligt — och det på ett
sådant föremål som grefven, ful som ... ja ja, min
kära grefve är verkligen mycket ful; och om han
icke hade ett så artigt sätt, om han icke utmärkte
mig framför . . . Nå, lika mycket, menniskan har
ingen dålig smak; och om Rudolf ville göra mig det
nöjet att blifva dugligt svartsjuk, skulle jag kunna
få ett högst intressant, ett omätligt intressant
äf-ventyr.’’
Så länge Julia fortfor att vara vaken, hade hon
nu tillräcklig sysselsättning genom att
uppran-na tusen skiftningar i sitt äfventyr.
För att genast göra början, företog hon sig, då
Rudolf ändtligen, oroad af hennes eviga
vändningar, vaknade, alt liksom i sömnen, men högt och
tydligt och med mycken liflighet, uttala grefve
Adrians namn flera gånger efter hvarandra; och så
när hade hon bitit sönder lakanet för att qväfva
ett muntert skratt, då Rudolf satte sig upp och
lyssnade till dessa ljud, dem han besvarade med
halfqväfda suckar.
’’Godt, godt," tänkte Julia, ”delta blir nu icke
allenast en ypperlig förströelse, när andra börja
fattas, utan vi skola äfven i vinter skratta oss sjuka
hvarje gång jag erinrar om denna slund.”
Efter sitt lättsinniga beslut visade sig Julia nu
för hvarje dag allt mer och mer intresserad af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
