Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»I afton Sr du ej god, som vanligt!" svarade
Ludvig, dampande sin häftighat.
”Det Sr ej svårt att vara god och att visa
tålamod, då det gäller endast litet dåligt lynne .dikar
till och med en orättvisa:, blott denna inskränker
sig till något som finnes eller har åtminstone sken
af att finnas. Men då det kdmlmeidtill en punkt,
der foglighet och undfallenhet ej mera kunna
användas, ulan att medföra förnedring, upphöra de
af sig sjelfva.”
”Och hvad följer sedan?" frågade Ludvig med
en röst, som hörbart började darra.
"Det är mer än jag kan svara på; men jag
tager för afgjoidt att du skulle skänka ditt förakt
åt hvarje qvinna, som ansåge sin heder för en så
likgiltig sak alt, då hon ena dagen hörde den
oförsynt angripas, hon likväl den andra stode
färdig att gifva förlåtelse och glömska åt en
förolämpning, jag kunde gerna säga ett brott af sådan
beskaffenhet." .
’Oaktadt den smärta dina ord tillskynda mig,
känner jag likväl en djup tillfredsställelse deröfver
att du betraktar saken ifrån en så sträng synpunkt.
När du anser blotta misstanken om en otrohet
såsom ett brott, huru måste du ej då afsky sjelfva
verkligheten!"
"Afsky!” utbrast Lavinia, och hennes ögon fingo
en nästan onaturlig glans. ”Jag måste nu låna
det uttryck, du nyss begagnade: jag känner mig
icke så fredlig att jag nöjde mig med att blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
