Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afsky den make, sam bedroge mig — jag skulle
hata honom så länge jag egde någon känsla qvar.”
”Och med dessa tänkesätt,” sade Ludvig, som
knappt förmådde beherrska den lyoksaiighetskänsla,
som Lavinias vilda enthusiam ingaf honom, ”kan
du ändå så strängt fördöma mig?’1
”Just för dessa tänkesätt dömer jag strängt, så
väl från ena som andra synpunkten; ty om
otrohet är det svartaste af alla brott, så kommer utan
tvifvel dernäst det att på lösliga misstankar,
nästan utan alla grunder, våga antasta sin maka för
ett sådant?”
"Men kan dét sågas att jag visste till mig,
ifrån det ögonblick jag hittade din biljett på Adrians
skrifbord? Du måste af mitt tal förstått att jag
icke var redig; och endast hälften af de
vansinniga och osaliga marler jag led, ifrån den stund
du lemnäde mig, intill den då jag fann dig ren
som en ehgel, vore tillräcklig att gälda det brott
jag aldrig kunnat begå, i fall vårt äktenskap varit
annat än en tom ceremoni.”
”Säg icke det — du visste alt det af mig
ansågs lika heligt.”
”Ja, till en viss tid; men medgif å andra
sidan att vårt förhållande och den öfverenskommelse,
vi på. vår bröllopsafton gjorde, kunde tillåta en
mindre ädel qvmna än du att sträcka sina planer
bortom den 25 September. . . . Men låt oss ej
tala härom. Säg mig hellre, dyra Lavinia, om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
