Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bär frukosten hit — smakar det dig icke bättre
härute, min älskade, efter vädret är så herrligt?”
”Ute eller inne, öf v era 111, der dina klara ögon
lysa, är det mig godt att vara. . . . Rustare, gif
mig en kyss, och Skynda, sedan du uträttat
mammas ärende, att åka hit med småsystrarnes vagn,
så skola vi dra dem, du ooh jag.”
Emellertid betraktade ryttmästaren sina ”englar”
med blickar af den mest hängifna faderskänsla —
sonen var hans stolthet, döttrarne hans
förtjusning. Han drog i deras små silkeslockar och
flätade, såsom det ofta roade honom, den enas
gula och den andras svarta lockar tillsammans och
kysste båda.
Layinia såg på honom, och hennes hjerta
darrade af rörelse.
Likväl smög en suck från själen till läpparne,
ty nu, liksom ofta, kastade hon en blick tillbaka
på den tid, då Rudolf drömde sin hastigt
försvunna sällhetsdröm, och en sakta rysning
genomträngde henne, då hon tänkte pa då. och nu.
Men hon dolde sin hastiga rörelse, ty hon nändes
ej med dessa minnen störa Ludvigs rena fröjd.
”Seså, småtyg, dela nu de här skorporna, som
mamma lagt i ordning, mellan Hektor, Mars och
Diana. Sätt er derborta under trädet, så komma
de till er ... du, gamle Thor, har väl redan fått din
ranson; men följ med ändå, gamle hedersvaktare,
och håll ögonen på de unga damerna!
Med yra lätta språng borlflögo de små.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
