Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu så van vid ensamheten i min kammare, där mina
böcker utgjort mitt enda sällskap, att även det ringaste
ombyte är mig motbjudande ... Du skrattar kanske
åt mig, då jag säger dig, att jag icke blott i allmänhet
är skygg för människor, utan verkligen så blyg, att
jag i fruntimmerssällskap är synnerligen besvärad.»
»Men för de nu närvarande kan den saken icke
komma i fråga: vi äro ju bara släktingar ... Se så, nu har
jag öppnat kofferten ... giv mig dina instruktioner,
medan du tar reda på handfatet och hårborsten!»
»Menar du jag behöver raka mig?»
»Naturligtvis.. . du har redan stark skäggväxt.
Jag ser den med avund. Mina stackars mustascher
gör icke så mycket väsen av sig.»
Medan baronen rakade sig, började löjtnanten,
ned-lutad över kofferten, upplocka dess innehåll.
»Här är just icke mycket att välja, nå min käre Klas.
Kanske skulle den blåa fracken kunna passera, om
icke knapparna voro defekta . . . jaså, bak finnas alls
inga, ser jag! Nå, så hålla vi oss till bruna bonjouren . .
Se så, det är ju förträffligt... På min heder, blir du
ej en annan människa ... Men vad i all världen gör
du av den där obändiga peruken? Du måste tillåta
mig att fungera som hårfrisör.» löjtnanten grep efter
sax och kam.
»Nej, jag tackar, gör dig intet besvär! Jag har vant
mig vid att ha en så lång lugg, och vacker eller ful,
får den passera. Den är mig ett sällskap. Vill jag vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
