Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bästa vänner. Men icke tycker jag, att hon är så
vacker som onkel sagt.
Nej, då höll han bättre ord med Isabella! Isabella,
se, det är någonting det... Jag blir just liksom litet
brydd, då jag kommer ihåg, att jag ännu för några
dagar sedan inbillade mig, att jag själv ägde vissa
små behag. Nu däremot finner jag mig riktigt tarvlig,
och så tycker jag, att allt ser ut bredvid henne. Först
och främst hennes växt. . .
Isabellas panna, så klar och vit, med de finaste blå
ådror, välver sig lätt uppåt hårfästet, och hennes
lockar, mjuka som silke, av mörk valnötfärg, falla
ända ned på halsen. Om hennes ögon talar jag alldeles
icke: jag önskar bara få veta om mamma någonsin sett
sådana och om icke mamma tycker, att det ser ut
som de ibland hade ett uttryck av lidande, och att
man då blir liksom litet rädd att se uti dem! Men när
hon ler glatt — ty hon ler på flera sätt — var finnes
då en liknelse för hennes ögon! Åven den lilla skuggan
inunder dem kläder, ty hon är så obeskrivligt vit och
liljekiar, att det blå gör gott. Jag ville likväl önska
— ty något måste ju ändå alltid vara övrigt att
ön-Ska — att jag kunde giva henne litet av min
överflödiga färg. Rodnaden på hennes kind är nästan
osynbar.
Hennes väsen önskade jag kunna förstå bättre.
Stundom tycks det vara den älskvärdaste öppenhet,
stundom, om jag icke alltför mycket bedrager mig, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
