Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isabella hade aldrig förrän i detta ögonblick
riktigt sett in i Richards stora, mörka, lysande ögon,
dessa själfulla, levande ljus, så strålande, så varma. Och
dessa ögon logo nu helt skalkaktigt mot henne; det
var ej gärna möjligt att icke känna deras inflytelse.
Men vad än Isabella erfor, behöll hon det för sig själv
och svarade i sin lätta ton: »Inga beklaganden och
inga insinuationer, om jag får be! Rörande ditt
avsked härifrån, skall jag först betänka mig. Du inser
själv, att om kaptenen och stallmästaren icke behöva
lägga in om ett sådant, blir detta så mycket mer din
oeftergivliga plikt.. . och antagligen erhåller du det
icke.»
Samtalet hade nu omärkligt hunnit till ett stadium,
där Isabella fann behövligt att sätta punkt, vilket
hon även gjorde, därigenom att hon vände sig till
sin granne på andra sidan.
Såväl under måltiden som ock sedan sällskapet spritt
sig i smårummen, hade baron Klas bibehållit sitt
ljusa utseende. Isabella förband med denna sällsamma
uppenbarelse sin fars yttranden, men hön kunde ej
bliva klok på dessa motsägelser. Hon ansåg sig
emellertid kunna våga att göra honom ett par frågor. Om
det funnes något tvetydigt i faderns förfarande, om
Klas Malkus på något oförklarligt sätt blivit narrad,
så borde han vamas. Men hans utseende vittnade om
den största möjliga frid ... Saken var obegriplig.
Då översten drog sig med generalen till en soffa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
