Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna handling av dig torde väcka bra mycket
uppseende.»
»Vill någon undra därpå, så alltför gärna!»
»Ja, du säger så, du . .. Men om jag nu bör vara
uppriktig, är det icke blott fråga om dig, det kunde även
talas någonting om Marie. Hittills har hennes rykte
varit det mest klanderfria, men . ..»
Friherrinnan trodde sig veta, att hennes son var
den mest grannlaga och finkänsliga natur. Han skulle
visst icke kunna höra en sådan anspelning utan att
tänka på, att han borde skona Maries enda klenod,
hennes rykte. Men även den bästa välmening, i
synnerhet när den icke är förenad med
människokännedom, misstager sig, och så skedde även här.
»Min ömma, goda mor», sade Klas milt och kysste
hennes hand, »var alldeles utan oro i detta hänseende.
Ingen kan i högre grad än jag frukta att kasta
skugga på en ung, oskyldig flicka. . . men det
blir icke händelsen med Marie. Och låt nu budet
avgå, ty jag vill bestämt, att hon får instrumentet
i dag!»
Detta var liksom ett visst maktspråk, och allt vad
friherrinnan numera förmådde utverka, var att det
gamla, i stället för det nya, avsändes.
Under inpackningen på gården kom översten själv
ut. »Vart skall det här taga vägen?» frågade han sin
hustru, som just gav några befallningar. Friherrinnan,
både röd och blek och fruktande både man och son, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
