Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rodnande som en ros, men rodnaden var likväl
flyktig. Hon steg upp för att hälsa Richard. Hans färglösa
kind, hans dunkla öga och vårdslösa klädsel, som
förrådde en talande sinnesoro, gjorde tydligt ett
smärtsamt intryck på henne, Richard sade blott ett tvunget
god morgon och satte sig sedan helt tyst i skuggan
av det röda fönsterdraperiet.
Isabella gick fram till honom.
»Richard», sade hon i en ton, som ej upphörde att
återljuda i hans hjärta, »min gode Richard, tror du
väl, att, om icke din vänskap varit mig dyrbar, jag
velat giva dig ett så beskaffat förtroende? Låt mig
aldrig tro, att jag uppskattat din styrka för högt!
Håller du mig kär, så visar du mig det allra bäst
därigenom, att du aldrig erinrar mig om gårdagsaftonen!»
Richard hann ej mera än att hastigt trycka hennes
hand, ty översten inträdde.
Richard reste. Friska luften och en dags vila i det
älskade hemmet återträngde snart hans förvirrade
fantasier inom lugnare gränser. Småningom började
han själv förundra sig, att han låtit sin själ
övermannas av en så orimlig dårskap.
Vore väl ett ögonblickligt infall en trosartikel, och
vore Isabella än, såsom hennes ord på morgonen
tycktes bekräfta, själv övertygad om verkligheten av den
idé, hon velat bibringa honom, så vore detta endast
en henne ovärdig svaghet, enär det vore en sak, som
låge utom allt mänskligt vetande. Men antingen hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
