Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYCKAN
Mörkedal, dit vi nu ärna oss, var en gammal dyster
herrgård, vilken general D. erhållit gencm opåräknat
arv, och som han ständigt bebott, sedan han för
femton år sedan tog avsked och då inkvarterade sig där
med sin familj.
Egendomen hade av naturen erhållit en
styvmoder-lig utstyrsel. Landskapet omkring var flackt, men ett
par stora trädgårdar, en vacker park och en god och
bekväm inredning av rummen gjorde, att den, som
ägde det, fann det skönare än alla andra ställen. Då
generalen dessutom kunde hålla ett gott bord och
alltid se så många gäster, som fyllde hans virabord, fann
han ej skäl att göra ombyte, ehuru fröken Gunilla
emellanåt tog sig friheten erinra honom, att det bland
alla adliga familjer vore sed att föra ut sina döttrar
i världen, varför det efter hennes tanke vore nödigt,
att Hedvig finge leva ett par vintrar i huvudstaden.
Härtill ville generalen ej giva sitt bifall. Med all
aktning för tant Gunillas omdöme och andra
familjers plägsed, var det hans förmening, att Hedvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
