Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frökens förenade bemödanden i besittning av
möjligaste bästa plats. Hedvig fick det aldrig bra nog och
makade sig själv så långt ut till sidan som möjligt,
på det att hon ej skulle genera sin granne. »Men det
andra», bifogade han och kunde därvid, så mycket
han än led, ej återhålla ett leende, »det andra har väl
ingen ännu hört talas om: en ung fröken kuskande
för en invalidlöjtnant! Det blir för rasande . .. Om
min högra hand kunde tjänstgöra!»
»Nej, jag tackar, det ginge jag icke in på. Då är
det bättre, att löjtnanten anförtror sig åt mig. Jag
kör alltid själv, det kan Blomberg intyga, och nu skola »
vi bara icke spilla bort tiden med krus! Så fort vi hinna
hem, skicka vi efter doktor C ... Men något ännu
bättre faller mig in ... Om du, Blomberg, vill vara
beskedlig och taga löjtnantens släde och fara över till
Salstad! Hälsa doktorn från pappa och bed honom
äntligen — Gud give han bara vore hemma — att följa
med dig ... Ser löjtnanten, vi ha bara en knapp halv
mil till Salstad . .. det går snart. Jag vet, hur pålitlig
Blomberg är: han skaffar nog rätt på doktorn.»
Generalen mottog sin gäst med utmärkt välvilja.
Hans första ord, sedan han fått del av olyckshändelsen,
var det, att löjtnanten, så länge det erfordrades, måtte
anse Mörkedal som ett hem.
Dagen efter sin ankomst till Mörkedal låg Richard
i svår feber, och dagen därpå blev det än värre.
Humöret var icke det minst svåra: det hade fått en känn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
