Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överläggning tänkte därpå, desto starkare blev
striden mellan kärleken och fruktan.
»Du svarar ej, Marie!» sade Klas Malkus, som följt
det skiftande uttrycket i hennes ansikte. Han drog den
blyga närmare intill sig. »Har du ej mod att för min
skull lida mycket?»
»Jo, det har jag, men det bleve icke jag, som finge
lida ensam. Jag blir rädd, då jag blott tänker på . . .»
»På vad, Marie? På min släkt, menar du? Är den
det enda du fruktar?»
»Ja, det är väl nog. Huru de skulle förakta och bele
den obetydliga Mariel»
»De skola ej göra det, ty i ditt väsen, Marie, ligger
något, som ingen beler. Jag kan ej dölja för dig, att
månget obehag väntar, innan i synnerhet min far
ger med sig, men om du litar på mig, Marie, om du
håller mig över allt annat kär, så bävar du ej för det.
Men kanske håller du mig icke så kär?»
»Säg icke så!» sade Marie i djup sinnesrörelse och
lyfte sina ögon, fulla av tårar, bedjande upp till
honom . .. »Jag vet det nog bättre!»
»Vet du det bättre», upprepade han med strålande
blick, »så säg det då öppet. . . säg, att du älskar mig
så helt, så varmt och djupt som jag älskar dig!
Säg, att du, vad helst komma må, skall vara
tålig, ty så sant Gud hjälper mig, blir du då min
hustru!»
Maries hjärta svindlade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
