Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållningsorder, ty ännu, Gud ske lov, hade
kammarherren icke sagt något direkt. . .
Kaptenen rustar sig till mötet. Den beskedlige
mannen! Vad det blir långsamt, då han är borta . . .
Jag vill rida ut i morgon med honom; det skall göra
mig glad. Jag har ej ridit på länge ... jag har glömt
det liksom mycket annat. Men ... Jag tror det kör
i allén ... En vagn! Vem kan det vara? O, min Gud,
min Gud . . . det är . . . han!
Pennan föll ur Hedvigs hand. En yrande glädje
var hennes första känsla, då hon med ett språng var
uppe från skrivbordet och vid dörren. Men här
stannade hon. Icke springer väl en ung, blygsam flicka
så emot en ung man? Men där voro ju fruntimmer i
vagnen! Lika mycket, en gnista sans skadar icke ändå.
Hedvig behjärtade den inre varningen och smög sig
i stället bakom gardinen. Hon vek den undan helt
litet, men det var tillräckligt för att visa henne saker,
varvid hon både rodnade och bleknade.
Generalen, tant Gunilla och kaptenen stodo redan
vid vagnen. Majorskan hjälptes först ned av
löjtnanten, som hoppade ur nästan i samma ögonblick
vagnen höll stilla. »Vad han blivit vacker . .. ack, han blev
beständigt vackrare!» Generalen skakade hand med
översten och bjöd herrskapet »millioner gånger
välkomna!» Majorskans arm vilade redan i hans, medan
Virginia på andra sidan lyftes ned av kaptenen. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
