Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men du lär bli gammal nog, innan ett så
fördelaktigt parti åter yppar sig!»
»Banna mig ej mera, pappa . .. jag är så ledsen i
dag!» Hedvig lät sitt huvud sjunka ned mot bröstet,
lik en vingskjuten fågel, som gömmer huvudet vid
såret.
Generalen var avväpnad. Det låg en obeskrivligt
rörande klang i de orden: »Jag är så ledsen i dag!»
»Nå, varför är du då ledsen, mitt barn? Vi få ju i dag
mycket roligt: alla grannarna komma till middag,
och på aftonen skall ungdomen dansa.»
»Jag har ändå icke roligt. . .»
Stackars Hedvig! Hennes hjärta var så utfattigt
på glädje, sedan varje ny dag övertygat henne, att
hon icke mer ägde något hopp att åter få se lövet grönt.
Tåren var så het och bitter . .. livet såg så långt och
grått ut.
Aftonen av samma dag flydde hon undan det
muntra stojet i danssalen, flydde till trädgårdens
mörkaste gångar. Något kvalde henne mer än vanligt. . .
hon låg på gräsbänken och snyftade högt, så som man
snyftar vid sexton år.
Vad var det då för en bitter smärta, som träffat
henne? Ack, löjtnant Richard hade lämnat henne mitt
i valsen. . . Härmed förhöll sig så:
Isabella nödgades, för att kunna dansa en vals med
Richard, bifalla en annan till kammarherren. Hon var
redan trött och kände, att hon gjorde vad hon icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
