Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet självisk som hans, »jag har ej haft någon tår för
mina egna kval, men då jag i denna stund i blotta
tryckningen av din hand känner, att min rysligaste
fruktan är förbi, då måste jag gråta av glädje och av
hela min själs brinnande djup tacka Gud, som tagit
den tyngsta bördan ifrån mig!»
»Jag förstår dig, min trofaste vän», svarade Klas
med sänkt röst, »och jag har ej mindre varmt tackat
Gud . . . Nu, låt oss komma i väg så fort som
möjligt!»
»Men dessförinnan», erinrade Richard med bedjande
röst, »skall du tala några riktigt vänliga och helande
ord med din mor. .. lova mig det, Klas! Mitt hjärta
har många gånger blött vid att se hennes tärande ånger
och aldrig vilande oro. Du skall komma ihåg, att
hennes enda fel härledde sig av en allt för stor kärlek
till hennes make, och vi ha icke rätt att alldeles
fördöma den svaghet, som därav härflöt. .. minns huru
hon prövades.»
»Jag skall tala med henne, lita därpå», inföll Klas,
»och frukta ej, Richard, att jag sårar henne, ehuru
jag icke kan giva hennes brottsliga eftergivenhet en
så lindrig benämning som du ... Ack, hade hon blott
haft förtroende till mig!»
»Klandra henne ej så mycket, Klas! Hon var maka
och mor, och hon var. . . människa. Du måste vara
skonsam!»
»Vill jag då bli annat? Stackars, stackars mamma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
