Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket med skam ... men se, en tänker så olika här i
världen.»
Vad hade nu mor Kristina för det hon velat yvas
och skryta, för allt sitt goda kaffe och sina rara,
härliga rån? Jo, sedan alltsammans blivit förtärt, hade
hon skam och förtret till tack. Detta var en tung, en
bittert straffande stund för hennes högmodiga sinne.
Men sedan de dryga bondmororna voro gångna,
tröstade sig Kristina därmed, att allt, vad deras elaka
tungor yttrat, endast härledde sig av avund och
ilsken skadeglädje, som hon allt för väl kunde sätta
sig över. Hon behövde nu icke vidare krusa, ty den
tid var länge sedan förbi, då hon fikade efter att få
bli kokerska vid deras gästabud. Nu var hon själv
så god som både »en och en», och det skulle min sann
bida, innan hon härnäst gjorde sig så gemen att bjuda
någon av dem!
Lugnad genom den sinnesstyrka, hon i dessa
tröstegrunder utvecklat, satte sig klockare-mor verkligen
på sina höga hästar, och då en tid därefter från bägge
hållen vinkar gjordes till försoning, låtsade hon ej
märka dem, utan satt i kyrkbänken så styv och
förnäm, att det knappt var lönt att hälsa på henne. Och
det fick fjäsas både i ord och handling innan mor
Kristina lät beveka sig att lägga hand vid bröllopsmåltiden
i nämndemansgården.
Inom sin lilla husliga krets däremot var
klockaremor så mycket mildare. Hon och gubben svävade jämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
