Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gärna åt några häftigare utbrott av vare sig sorg eller
glädje. Likväl begagnade jag i Köpenhamn de
förströelser som vårt indragna liv kunde tillåta.»
»Och minskas någonsin frökens plågor genom detta
medel?»
»Nej, långt därifrån», svarade hon, och en matt
rodnad gled över hennes kind, »men vid för mycken
stillhet intages jag av en oro, som måste fördrivas. Här
hemma är det mig bättre . . . här längtar jag ej efter
annat sällskap än min trevliga omgivning.»
»Och ännu känner ingen frökens sjukdom?» — Åter
en skakning på huvudet — »Jag fruktar, att fröken
driver denna envishet för långt. Gud vet, att jag
tycker om, när fruntimmer visa sig starka och modiga
vid de många kroppsliga lidanden, de äro
underkastade, men då denna ansträngning drives till
ytterlighet, kan man lätt vanvårda sig, och så just menar jag,
att fröken gör, då här icke anlitas en öm och sorgfällig
vård.»
»Åh nej, min bäste doktor, tro ej, att det betyder
någonting! Vill doktorn tillråda mig att redan så
tidigt giva de mina denna sorgpost, då det ännu är så
långt kvar att lida? Jag har ju dessutom förut nämnt,
att jag äger en retlighet i lynnet, vilken skulle drivas
till en odräglig höjd, om jag jämt och beständigt
nödgades underkasta mig deras välmenande
frågor.»
»Men de äro väl icke blinda heller allesammans, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
