- Project Runeberg -  Fideikommisset /
213

(1930) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EJ I LIVET, MEN I DÖDEN

Och sol steg upp och sol sjönk ned, och för varje
gång hon kom och gick, tog hon med sig en gnista liv
från den allt blekare Isabella, vilken likväl ännu, då
löven åter knoppades, satt på sin röda soffa och
hälsade vårens återvändande ungdom. Och vem satt den
långa vintern ut trogen och outtröttlig vid hennes
sida, om icke Richard, han, som ej mera talade om
kärlek, men som i varje blick och rörelse inlade en
gnista av denna mäktiga låga, som vid själva dödens
rand ej kunde slockna.

Må dock ingen med tanken på denna vinter förena
föreställningen om ett stumt, kvavt och ängsligt
sjukrum, medikamentslukt, suckar och klagan... o nej!
Isabella ville se livet friskt omkring sig, så länge hon
själv förmådde känna att hon stod där inne. I sitt
röda, luftiga och solbelysta kabinett omgav hon sig
med allt annat än det, som stötte på fortsatta
dödsbetraktelser: dessa förbehöll hon sina ensliga stunder,
sina sömnlösa nätter. Själv var hon alla dagar klädd
med nästan mera omsorg, än då hon först nedkom till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:52:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcfidei/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free