Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvirrade huvud, att han ej skönjde något föremål.
Slutligen fattade han en lampa och belyste den
vit-svepta gestalten. Det gick en häftig, skakande rysning
genom hans själ, genom hans lemmar. Han satte
lampan ifrån sig och lutade sig ned, ned över Isabellas
kalla bild.
»Förlåt, förlåt», bådo de darrande läpparna, medan
ögonen slöa och tunga irrade omkring, »förlåt,
Isabella . . . jag kom blott för att säga dig, att jag bjuder
till att hålla mitt löfte!»
Medvetslöst drog han upp och ned i den mjuka
spetsgarneringen kring halskragen, men hur han drog,
lossnade en knappnål, och ett svart band, väl gömt
bland de inre vecken, blev synligt. Han uppdrog
bandet och fann därvid fäst en medaljong. Vad kunde
den innehålla ... en hemlighet? Om hon älskat,
älskat förr än hon såg honom, om hon i döden gömde
vid sitt hjärta en mans bild, som i livet hindrat henne
att besvara en annans låga . . . Blodet började brinna
i Richards ådror: han rev upp medaljongen, vände ett
porträtt mot ljuset och fann — sin egen bild, och på
baksidan voro av Isabellas egen hand tecknade
orden: »Icke i livet, men i döden».
Vilken ljusblixt slog ej nu in i hans själ! Först efter
döden skulle han fullt lära skatta den höga ande, som
nyss behärskat detta livlösa stoft, vid vilket han stod
»Isabella, Isabella», jublade det inom honom, »du
älskade mig dock, och likväl försmådde du sällheten för
15 Fideikommisset. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
