Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gestalter trängas om företrädet av en rostad
brödskiva ur moderns hand. Omkring de livliga barnen
leka små vita duvor, som, lockade av deras
brödsmulor, lämnat sin bostad på gaveln.
»Söta Klara . . . lilla Ebba», viskade moderns
smekande röst, »varen icke så oroliga! Ni ge era duvor allt
för mycken välfägnad . . . Men tyst, håll er stilla, jag
tror, att pappa och farbror komma . . . Nej, de börja
tala igen ... Se, där ha ni litet äppelmos tillsammans
på den här tallriken ... Gå nu vackert och sätt er där
borta på andra bänken tills jag ropar er!»
Med tallriken mitt emellan sig och en skorpa i var
sin lediga hand gingo de små till den anvisade platsen,
och sedan modem vänligt tillnickat dem ett leende
bifall, lämnade hon bordet och gick ett slag förbi
gungbrädet.
Det har varit lätt att igenkänna huvudfigurerna på
denna tavla: Klas Malkus, nu en innerligt lycklig
man och far, omgiven av sin lilla familj, till vilken han
sedan några år räknar sin gamle berömde vän docenten
O. från Uppsala.
Då baron Klas alltid varit känd såsom en person,
vilken icke var besvärad av ombytlighet i sina tycken,
så föreställer man sig lätt huru fullkomligt nöjd han
var att nu icke blott hava erhållit rocken, om vilken
relik han en gång skrev till sin far, utan ock själva
den aktade ägaren, till arv och eget. Efter en flerårig
underhandling hade den lärde herm slutligen blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
