Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera ned, blonderspetsen drogs högre uppåt
hårfästet... här fästes en marongnål, där en knappnål,
men när detta var bestyrdt, fanns ingenting vidare
att göra.
Nu spatserade hon fram och åter på golvet, tog
sedan en bok, i vilken lästes ett par sidor, men då var
hela tålamodet uttömt, och hon stod just beredd att,
såsom sista utvägen för tidens ödande, taga sig en liten
lur i en stor, bekväm vilstol, då hastiga steg hördes i
tamburen. Dörren till salen gick upp, och strax
därefter den, som ledde till det rum, varuti Virginia så
illa stritt med den svåra fienden, vilken kallas ledsnad.
»Min Gud», utbrast hon och lät sitt lilla missnöje
icke alldeles bliva osynligt, »jag trodde sannerligen,
att ni ärnade stanna kvar på det kära riddarhuset för
natten. År det tid nu att komma på middag ... Jag
vet visst, att, innan vi hinna till Djurgården, är
klockan säkert fem!»
H Dessa ord ställdes till tvenne inträdande herrar. I
den ene av dessa igenkänna vi genast greve Pontus
M., vilken under dessa åtta år snarare tyckts hava
föryngrats än åldrats. Hela hans väsen bar ännu
prägeln av den behagliga finhet och värdighet, som alltid
utmärkt honom, vartill kom, att en viss godlynt
glättighet intagit det fordom mera allvarsamma draget i
hans lynne.
Den andre, kapten Richard E . . . brand, synes
däremot vara en person tämligen olik löjtnant Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
