Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dianas koger. Kort sagdt: mina trädgårdar lära snart bli
ödelagda. >
Gustaf, som till utseendet var sin sköna bortgångna
mors afbild och skönare än alla trädgårdens kärleksgudar,
men hade sin fars oroliga och hetsiga lynne — dock
ingalunda hans svaghet, — egde verkligen en vådlig passion för
alla’ pojkaktiga skälmstycken. Gudarnas spotska trygghet
vid hans allra värsta miner förtretade honom dessutom . . .
nog kunde de tåla vid att tuktas en liten smula, om äfven
hans bistra styfmor sedan i hemlighet nöp hans arm gul
och blå för omaket. Att klaga på henne för sin far kunde
emellertid icke falla den stolte gossen in. Men dagen efter
sista färganläggningen begagnade han samma arm att
hämnas på gudinnan Dianas koger.
Baronen svarade emellertid sin gemål kort och onådigt,
att Gustaf skulle välja en annan lekplats. Och friherrinnan,
å sin sida, såg sig kring i landsbygden om någon lämplig
ek kunde finnas till stöd för hennes ranka, den hon för
skams skull icke kunde kasta ensam ut i verlden.
Hvad stackars Alida sjelf beträffar, hoppades hon på
ingenting. Det blef icke ens en oskyldig kärlekshandel med
informatorn, särni, ehuru han måhända icke haft något
egentligt emot en tröstares kall, dock var allt för lärd och
doce-rande för henne. Gustaf var den ende, som rätt gladde
henne; med honom kunde hon till och med skratta.
Då första hösten nalkades, lät emellertid försynen väl
icke en väldig ek, men en kraftig ungersven komma i
rankans väg, och friherrinnans böner hade lyckligtvis ej annat
än goda följder.
Tvärs öfver viken låg det lilla natursköna Rosendal,
som egdes af en gammal afskedad militär af tysk börd, herr
von Werdenberg. Han var en lycklig man: han egde en
god hustru, en öm och redlig son och en bergad, om än
tarflig lefaadsställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
