- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
41

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

herr Waldenberg icke delar min smak eller att helsan ej tål
vid dessa omvexlingar?»

»Fordom», svarade den unge förvaltaren med sorgsen
ton, »svärmade jag ofta omkring i nattens härligheter, och
ännu kan den stjernströdda himlen locka mig ut från hvilans
läger, men min helsa är verkligen mycket rubbad. Jag har
så få år att lefva på denna sköna jord, den jag innerligt
älskar, att jag måste sparsamt hushålla med dessa
njutningar, i fall jag ej vill förkorta min pilgrimsfärd.»

»Är det så, bäste herr Waldenberg», svarade Lindorm
deltagande, »då skynda vi oss hem! När jag närmare
betraktar ert ansigte, finner jag på den bleka, fina kinden
dessa skära blommor, som äro så förrädiska. Har ni
rådfrågat någon läkare, och har denne fält ett så sorgligt
utslag?»

»Ja, för flera år sedan. Det var i följd af en
skicklig läkares tillstyrkan jag afbröt min akademiska kurs för
att beträda en bana, der luft, rörelse och ledighet från trägna
studier gemensamt kunde bidraga att motarbeta det onda.
Min far, en redlig och aktad prestman, men med stor familj,
hade tidigt bestämt mig för sitt stånd. Jag delade likväl icke
hans åsigter, emedan jag fattat den mest brinnande lust för
läkarevetenskapen. Han ville ej lägga hinder i vägen för
min önskan, men kunde, i anseende till sina små
omständigheter, lemna mig föga bidrag, och jag arbetade desto
ifrigare för att icke beröfva min fader något. Dagens flesta
timmar undervisade jag i lefvande språk och offrade halfva
nätterna åt det mål, hvartill jag egnat mig.»

»Efter tvenne sålunda tillbragta år voro mina krafter
helt och hållet uttömda. Jag kastades på sjuksängen, der
jag qvarhölls i sex månader. Då jag slutligen uppstod, ville
jag på nytt återtaga mina gamla sysselsättningar, men mitt
plågade bröst motarbetade mina bemödanden. Doktorerna
rådde mig, så vidt jag ville lefva ännu några år, att
ombyta luft och sysselsättning. Länge stred jag emot, men
min fars böner, min mors tårar och en tillgifven väns före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free