- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
45

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nå, hvad begär du då, Willy? Låt höra, om det kan
beviljas!» svarade en röst, hvars obeskrifligt sköna klang
genast skulle lockat förtroendet från hvar och en annan än
en ungherre på elfva år.

»Du skall tro, Gina, att jag ej begär någon småsak,
men så har jag också någonting vigtigt att meddela dig.
Vill du derför lofva mig, vill du försäkra mig, att du aldrig
skall gifva ja åt den tjocke, ledsamme häradshöfding Holk,
som friar till dig? Jag kan icke tåla den karlen, för jag
märker, att han redan tagit på sig en sådan beskyddaremin.
’Hör, Willy, min gosse, hvad ärnar du bli för godt?. . .
Var flitig, min käre Willy, så skall du få komma till mig
med tiden och resa på ting. Blir det icke roligt?’ Och
många flera sådana der vigtiga och beskyddande
försäkringar .... Jaså, du skrattar, Gina! Jag ser på dig, att han
aldrig får ja.»

»Rigtigt, Willy! Du blir säkert fysionomist. Han får
aldrig ja, ty pappa har redan fått i uppdrag att — om det
behöfs — gifva honom nej. Således är den saken afgjord.
Nu din nyhet!»

»Stopp, icke ännu, Gina! Du måste äfven lofva mig
att aldrig gifta dig med den smale, fine, enfaldige notarien
Blom, som i hvar minut säger något, som du bara bör
gäspa åt... Han behandlar mig, som om jag vore en fem
års barnunge, en liten vasker, som är till för att springa
efter cigarrer eller vatten åt honom.»

»Tyst, Willy, du är verkligen oresonlig!» afbröt honom
skrattande systern. »Men jag lofvar dig ändå, att ehuru jag
tycker rätt mycket om hofrättsnotariens artiga småprat, skall
jag likväl aldrig gifta mig med honom. Men låt mig nu få
din vigtiga nyhet! Du tröttar ut mig med alla dina vilkor.»

»Var ej otålig, Gina, jag skall strax börja! Men säg,
vill du höra min berättelse i korthet, eller vill du, att jag
skall vara omständlig?»

»Ah, lagom är bäst. Det vore godt, att du kom till
början, Willy!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free