Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stackars Willy kände blodet stiga åt hufvudet. Han
erinrade sig nu först tidningsbundten, som han haft i
bröstfickan och hvilken troligen, då den ej mera fans på sitt
ställe, blifvit tappad under luftfärden emellan starboet och
marken. Han teg ett ögonblick, villrådig huru han skulle
svara, emedan han ej ville röja sin hemlighet, den han för
Georginas skull ärnade spara till morgondagen, så att den
måtte blifva så mycket mera högtidlig. Men då Hermer
trodde, att han icke hört, höjdes rösten ett par toner vid
den förnyade frågan: »Du fick väl tidningarne af Werner,
Willy?»
»Ja-ah, pappa, nog fick jag dem. Kyrkoherden sade:
’Akta dem väl, min gosse T»
»Nå, hvar har du lagt dem? Jag har icke sett till
dem.»
»Nej, det tror jag väl», svarade Willy, djupt rodnande,
»jag har haft den olyckan att tappa dem.»
»Men huru är det möjligt, att en så stor gosse kan
gå och rent af tappa bort något, som han är anbefald att
akta?» inföll fadern med en allvarsam blick på sin son.
>Du har gjort mig mycken förtret genom ditt slarf.»
»Men, pappa, jag har en ursäkt derför: jag har haft
ett äfventyr, hvilket jag sedan skall berätta för pappa och
hvarför jag är säker att få förlåtelse, och tidningarne hittar
jag i alla fall i morgon.»
»Vi få väl se», sade Hermer... »Kom med mig på
mitt rum!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
