Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tack, tack, goda jungfru Wings för det förslaget . , .
Gå nu genast och bullra för all del dugtigt!»
Willy hade icke många minuter varit ensam, då en dörr
i tamburen öppnades och Waldenberg, insvept i nattrock,
trädde ut i förstugan åt gården. »God morgon, min raske
Willy — så tidigt du är ute! Jag tyckte mig höra din röst,
och som jag kände ditt ärende, skyndade jag upp för att
hjelpa dig i ditt långa samtal med jungfru Wings.»
»Tusen tack för det! Kan hända har baronen lemnat
buren åt herr förvaltaren?»
»Nej, den står i hans eget rum, men han har tillsagt
mig att låta honom veta, när du kommer. Vänta således
en liten stund eller följ med åt salen! Du skall strax få
slippa in.»
Waldenberg gick förut. I det samma hördes en klocka
inifrån, som underrättade Willy, att jungfru Wings’ list
lyckats. Förvaltaren öppnade dörren till sängkammaren och
kom efter ett par minuter till baka med en inbjudning till
den väntande lille gästen.
»Välkommen, min hurtige fogelfångare!» sade baronen
leende och utsträckte handen.
Willy nalkades, bugade sig. det bästa han kunde och
mottog den framräckta handen, hvilken han tryckte ganska
hjertligt, i det han med en viss förvirring yttrade: »Förlåt
min oartighet att så tidigt komma och störa, men då
baronen gifvit mig tillåtelse dertill, så tänkte jag, att ni nog
skulle ursäkta det!»
»Alldeles rigtigt, min käre Willy, och, som jag sagt,
du är mycket välkommen. Men då du har brådt om, gissar
jag, så har du frihet att taga buren med foglama, när du
behagar. Den står der på lilla bordet vid fönstret.»
»Ack, snälle herr baron#, utropade Willy förtjust, »hur
präktigt detta blir och så väl det passar åt Gina, som tycker
så mycket om grönsiskor! Och dessa, som äro så vackra!
Aldrig såg jag dylika. Hvilka gunstlingar de ska bli! Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
