- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
57

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allvarsamt, »att du i detta af mig högt aktade hus icke
tillåter dig den glada frihet, snart sagdt öfverdrift i din ton,
som du anser böra slå an, då du talar med unga fruntimmer.
Fröken von Werdenberg må vara skön eller icke skön, så
akta dig derför, ty utan tvifvel är hon begåfvad med fin
urskilning, och då lär den tonen icke undgå att väcka
af-smak!»

»Hvad är detta för en lexa?» frågade Arthur förtretad.
»Jag vet verkligen icke, när du haft tillfälle att se mig fela
mot en god sällskapstons fordringar. Och du bör ej tro,
Gustaf, att, ehuru min far af aktning för dig anhöll, att du
för någon tid ville mottaga mig såsom sällskapsbroder,
meningen var att sätta mig under något slags uppsigt, än
mindre förmynderskap?»

»Sanningen att säga», svarade Lindorm med ett fint
småleende, »tror jag dock, att meningen var något ditåt:
åtminstone rättfärdigade din fars ord vid afskedet denna
förmodan. Men huru som helst, bäste Arthör, måste jag
såsom en tillgifven vän säga dig min mening. Efter min tanke
saknar du ännu en viss takt att uppfatta förhållanden och
personligheter. Ditt sätt är i allmänhet lätt och, utan smicker,
temligen angenämt; men du lämpar det icke efter
omständigheterna, hvilket likväl är nödvändigt för att af den
hederlige, men lättsinnige ynglingen bilda en verldsman. Dock,
du är ännu så ung. När du några år fått stöta pannan
mot erfarenhetens klippvägg, förslöas det djerfva
sjelfförtro-endet, och du blir då en så förträfflig man, som du nu är
en bra gosse.»

Arthur fann icke för godt att svara något härpå, och
under tystnad fortsattes den återstående vägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free