Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämda görorjciål, ty fru Barsk, som fullkomligt var mästarinna
i konsten att förskaffa sig lydnad, hade en gång för alla
be-falt, att intet slammer fick ega rum om morgnarne. Hon
insåg allt för väl det fördelaktiga af sin plats för att icke
trygga sin husbondes beqvämlighet och göra sig sjelf
oumbärlig.
Klockan 8 var den faststälda tiden, på hvilken hon
alltid inträdde i kyrkoherdens rum med kaffe.
»God morgon, fru Barsk 1 Är klockan redan så mycket?
Sätt koppen på bordet häri Jag känner mig sömnig och
vill hvija mig litet ännu.»
»Åh nej, kyrkoherden får nödvändigt stiga upp. Klockan
9 komma de från Qvistby med barnet, som skall döpas.
Klockan 10 ha vi kyrkvärden här, som vill på förhafid tala
om sockenstämma angående inköpet af stugan åt gamle
klockarn.»
»Är det något mera?» pustade Werner, då fru Barsk
stannade ett ögonblick.
»Ja visst, i herrans namn: brudparet kommer ju klockan
12 . . . Seså, här äro tofflorna, der är nattrocken — pipan
stoppade jag i går afton. Jag skall nu gå ut och skicka in
Klas-Isak med vattnet. Om en stund är jag till baka.»
Fru Barsk gick och lydigt förflyttade sig Werner ur
sängen i tofflorna och vidare i nattrocken, tog pipan i ena
handen och kaffekoppen i den andra samt smackade ömsom
på båda alldeles lungt, till dess fru Barsk återkom och
medförde de väl borstade svarta kläderna, den nystärkta nattkappan,
v halsduken och prestkragen.
»Klockan felas snart blott fem minuter i 9», ropade
hon, »nu blir det att kläda sig gesvindt.» .. . Och härvid
gick den trogna själen sin herre och husbonde till handa
på allt sätt. Det sista var att påknyta kragen, lemna honom
handboken och öppna dörren till salen, der en klagande
varelse tillkännagaf sin ankomst under en ofantlig packe af
silkesdukar och brokiga band och på samma gång sin
trängtan att snart få återvända och befrias från sitt fängsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
