Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom, ja, ännu mycket mera, ty ryktet om hans ovanliga
och högsinta karakter jemte ett och annat, som prisade hans
utmärkta manliga skönhet, hade långt för detta trängt till
hennes öra. Mången liten hemlighet om hans ofta
besynnerliga lynne hade dess utom från kyrkoherden Werners läppar
nedhalkat i hennes öppna, för sådana intryck lättfattliga sinne,
då hon med all den intagande konst, som var henne egen,
ansatte den gode mannen.
Det är lätt begripligt med hvilken oro hon, efter sådana
förberedelser, skulle afvakta middagen, bestämd för hans
första besök.
Den efterlängtade timmen slog ändtligen, och Georgina
var »beredd på allt, utom det som inträffade.
Hvarken hans person eller hans väsende motsvarade
hennes föreställning. Den höga imposanta gestalten var
värdigare och noblare än den teckning, hennes inbillning skapat,
men deremot saknade den helt och hållet denna eleganta
smidighet och detta oförlikneliga något, som hon i tankarne
förlänat den. Ett tungt, osällskapligt allvar stod inpregladt
både på hans figur och anletsdrag, men att dessa voro
bildsköna och att de, ehuru icke lifvade, likväl voro det
härligaste, hon hittills sett utgånget från naturens eller konstens
hand, derom kände hon sig fullt öfvertygad. Sedan erfor
hon en högst obehaglig hjertklappning, förorsakad af hans
isandö höflighet och af formligheten i hvarje hans rörelse,
då han långsamt nalkades henne, i stället för att hon väntat,
att han skulle stråla af oblandad fröjd vid barndomsbrudens
återseende. . och att hon fordom blifvit så kallad, det hade
hon tusen gånger hört. Men ögonblickets hastiga flykt
med-gaf icke någon granskning. Han talade. . rösten var
oändligen skön, men orden voro främmande. Smärtsamt
förundrad drog hon sig till baka, och denna sinnesstämning
förblef rådande, till dess det lilla uppträdet vid kaffebordet
betydligt förändrade den samma. Den enda blick, de då
vexlade, uppfylde hennes själ med ett förunderligt och
hemlighetsfullt intryck. Men detta intryck lemnade snart åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
