Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nära att förbrännas af den låga, ni der antändt. Och då
v jag står färdig att lemna er på en så lång tid, ja, att för
en hel evighet skiljas från lycksalighetens ö, det förtjusande
Rosendal, måste jag säga er, att jag tillber er öfver allt på
jorden, att jag icke kan lefva en hel framtid er
barmhertig-het förutan.»
»I sådan händelse», inföll Georgina, som vid
hofrätts-notariens ordsvall tyckte, att allvar här vore olämpligt, »i
sådan händelse är det så godt, att ni ändå lägger er ned
att dö, ty något annat hopp har ni icke öfrigt.» Georgina
kände allt för väl på hvilken grund denna stora passion hvilade.
»Min gud, huru kan en så grym själ bo under en engels
skepnad! Huru är det möjligt för er att så hjertlöst
under-skrifva min dödsdom, liksom fråga vore blott om en fluga?
Må hända tror ni, sköna fröken, att jag blott är en fjäril,
skapad för solsken. Men, o, det är icke så! Min ställning
— för att tala några ord i det materiella, hvilket såsom
bi-hang måste följa med, ehuru det profanerar min eteriska
känsla, ty hvad kan vara mera osmakligt, än att på en gång
tänka på bröd och kärlek... men lika godt: jag vill
manligen öfvervinna min afsmak för denna hopblandning, .
således — min ställning är för närvarande icke lysande.. jag
medger det. Likväl har jag redan några gånger suttit domare.
Min far är rik. Om ett år eller mer har jag ganska säkert
en förmånlig tjenst och kan då, om jag blott erhåller det
ringaste hopp, uppträda för att mäta mina anspråk med
hvarje medtäflare om er hand. Säg nu om jag ej kan tala
som en vanlig dödlig?»
»Jag önskar er af hjertat lycka der till, herr notarie,
äfvensom till edra framtida ljusa utsigter. Men tro mig, då
jag säger er upprigtigt, att jag aldrig kan dela dessa,
hvar-ken nu eller efter åratal. Gerna, det bekänner jag, pratar
jag bort någon stund med er, men att dela ljuft och ledt,
blir en helt annan sak.»
»Är det ert fasta, ert orubbliga beslut?» frågade Blom,
och sårad stolthet färgade nu hans kinder gulbleka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
