Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mitt orubbliga beslut!»
»Nåväl», yttrade han i ett slags yrsel af vrede, »efter
ni är så hjertlös, min fröken, så skall ni erfara följderna af
ert sätt £tt krossa hjertan som insekter. Ser ni, min
förträffliga dubbelbössa. . . den är laddad. Märk hvad en
för-tviflad själ, som så blifvit gäckad, kan företaga sig, då den
icke mera eger något hopp på jorden!»
Han nalkades hastigt gallerverket och stödde sig med
ryggen mot dess yttersta kant, uppspände hanen och tycktes
på fullt allvar vilja gifva en representation ur Kotzebues skola.
Georgina lät dock ingalunda skrämma sig; hon var
öfvei-tygad, att han listigt ville drifva henne till det yttersta. Men
som hon icke var säker, om ej bössan var laddad samt genom
ovarsam beröring, i den rörelse han befann sig, kunde
åstadkomma någon olycka, fattade hon hastigt sitt beslut.
Med förstäld häpnad tog hon försigtigt det farliga
vapnet ur hans hand. »Ack, vänta litet, herr notarie.. . Kom
hit. . längre fram.. se så, midt på altanen... Och nu, emedan
ni älskar tragiska uppträden, så låt oss tillställa ett, som
utan tvifvel kan bevara våra namn åt sagan ... Hvad menar
ni, skulle det icke göra ifiera effekt, om jag, seende era
djupa qval, aflossade skottet?»
»Vid Jupiter eller, rättare, vid Venus», utropade Blom
kufvad och uppfattande den roll, som bjöds honom, »vill ni
verkligen gifva mig detta enda, men stora prof af ett högst
originelt attachemang!»
»Jag gifver det», genmälde Georgina och låtsade
uppspänna hanen, hvilken Blom icke vidrört ... »På huru många
stegs afstånd vill ni hafva skottet?»
»På tio!» svarade han och stälde sig med korslagda
armar och dyster min midt på altanen. Georgina afmätte
stegen . . . »Seså, nu äro vi färdiga. Vill ni sjelf
kommendera eller skall jag göra det?»
»Ni obligerar mig på det högsta, min nådiga, om ni
åtager er äfven det! Jag är redo och väntar.»
»Godt, herr notarie. Ni skall icke vänta förgäfves. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
