Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vid erinringen om de stora qval, som åstadkommit
den», hviskade Waldenberg, »kunde jag ej hoppas, att herr
baronens yttre skulle vara annorlunda.»
»Hvad känner då herr Waldenberg derom?» frågade
Lindorm med en ton, som på en gång uttryckte undran och
missnöje med den, såsom det syntes honom, obehöriga
inblandningen i dessa ömtåliga ämnen.
»0, jag känner mycket derom!» svarade Waldenberg
och sänkte åter sin röst, så att orden blefvo hörbara endast
för Lindorm. »Muller var min ungdoms förtroligaste vän.
Ryktet om hans förmodade död i Ljusneelfven utgjorde en
afskyvärd osanning, den öfverjägmästaren utspridde, för att
vinna den afsigt han slutligen ernådde.»
»Fortsätt, fortsätt!» stammade Lindorm och gaf en
vink, som aflägsnade de andra båda männen långt från
sängen.
»Öfverjägmästaren bedrog både herr baron och sin
dotfer. Kan hända», tiUade Waldenberg, då han varseblef
den häftiga rörelse, som visade sig på Lindorms ansigte,
»borde jag icke afslöjat denna hemlighet så hastigt, men
jag vågade tro, att en upplysning i det mörker och tvifvel,
hvaruti herr baron lefvat, skulle frambringa ett lyckligare
resultat för helsotillstånd och sinnesfrid än alla konstens
bemödanden. »
»Hvad, i vår frälsares namn, betyder allt detta,
Waldenberg?» utropade baron Gustaf och stirrade på sin
förvaltare. »En osanning . . . skulle min farbror vågat . . .
Ha, vore det möjligt? Muller lefde, och vi kunde alla blifvit
lyckliga! Nej, nej, det är ett gyckel verk. Min farbror kunde
icke vara en så usel menniska, att han uppoffrade både mig
och sitt eget barn, för att tillfredsställa ett eländigt högmod.
Och Mtiller sedan, huru skulle någon kunnat förmå honom
att ingå på en så nedrig plan? Det går rund t omkring i
mitt arma hufvud.. Sätt er närmare hos mig, herr
Waldenberg, och berätta mig allt från början till slut! Jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
