- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
227

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi ha redan förut vidrört saken. Mullers far vill både
Waldenberg och jag tillskrifva. Han kommer att tacka mig, det
är säkert; och hvad kyrkoherden i Hamringen beträffar, så
är han en man af för mycken upplysning att låta föråldrade
bruk hindra ett godt ändamål. I öfrigt är han för mycket
verldsman att vilja stöta sig med Hamringens nye egare!»
tilläde Lindorm med ett svagt leende.

»Herr baronen öfvertygar mig, att saken låter sig göra!»
yttrade Hermer. »Men emedan detta måste ske, så tillåt
mig blifva barons sällskap, ty att ensam företaga en resa af
denna obehagliga beskaffenhet, vore att allt för mycket lita
på den ännu för ingen del stadgade helsan.»

Baron Gustaf gjorde flera invändningar häremot, men
blef dock slutligen, af Hermers och Waldenbergs förenade
skäl, tvungen att gifva efter. Det beslöts, att resan skulle
företagas mot slutet af november.

»O, den som kunde vara med!» suckade Waldenberg.

»Gud bevare oss från det!» sade Hermer. »Då fruktar
jag, min gode Waldenberg, att vi finge begrafva er också,
när vi komme fram. Engelviken behöfver dessutom sin vice
husbonde, och ni måste lofva mig att ofta, ja, mycket ofta,
resa till de ensamma fruntimren på Rosendal för att trösta
och lugna dem, på samma gång som deras omsorger om er
skola välgörande verka både på ert kropps- och
själstillstånd.»

Waldenberg rodnade djupt, då han svarade: »Tack,
bäste herr Hermer! Rosendal skall alltid för mig utgöra ett
jordiskt paradis, till dess jag får närma mig det himmelska.»

»Tänk icke så mycket på den saken, min gode
Waldenberg!» sade baron Gustaf. »Era vänner smärtas dervid.
Men innan vi skiljas, vill jag gifva er ett grannlaga
uppdrag, hvars utförande erfordrar hela er skicklighet. Ni skall
nemligen, på det sätt ni finner lämpligast, förbereda damerna
på Rosendal om allt hvad som här förefallit, och att de i
mig numera finna både en gift man och enkling. Det blir
dem sedermera lätt att förklara mitt förra förhållande.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free