Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan Holk vexelvis kurtiserade sin fästmö och glaset,
hade gästerna spridt sig i rummen, der hvarjehanda nöjen
af lekar, sång och skämt gåfvo minuterna vingar och störde
de äldre herrarne kring spelborden.
Vid ett kakelugnshörn i det aflägsnaste rummet stodo
kyrkoherden Werner och Arthur inbegripna i ett allvarsamt
samtal. »Löjtnanten kan vara säker derom», sade den förre,
»att saken är af särdeles vigt. Waldenbergs brådskande
biljett till mig, samma afton de afreste, hän tyder fullkomligt
derpå, och baronen är sannolikt sjuk.»
»Jag känner mig helt ängslig!» yttrade Arthur
bedröf-vad. »Hvad i all verlden kan det vara? Ty det vore ej
nödigt att göra sådana hemligheter blott af en sjukdom.
Men upprigtigt talad t . . jag är öfvertygad, att herr
kyrkoherden känner förhållandet. Var icke den der
hemlighetsfulla resan åtminstone indirekt orsaken till frökens
opass-lighet?»
»Otvifvelaktigt!» svarade Werner. »Det har jag hört
af fru Hermer sjelf, som samma dag sände efter mig ....»
»Georgina hade», tilläde han, sänkande rösten, »efter
herrarnes aflägsnande funnit ett par bref, hvilka otroligt,
och det med rätta, uppskakat henne. De innefattade
underrättelser om en hemlighet, som väl snart blir känd .. , Och
nu får löjtnanten vara nöjd så länge, ty mera kan jag ej
säga.»
»Jag har hört nog*, svarade Arthur, »för att ej vara
nyfiken: fruktan förtager denna känsla. Då jag i alla fall
blott kunde få erfara hemligheten utan att vara de deri
invecklade personerna till någon nytta, vill jag hellre vara
okunnig om allt; men af själ och hjerta önskar jag, att
Hermer och Waldenberg snart måtte återkomma. De torde
kunna uppgifva mig något sätt att vara Gustaf nyttig, ty
jag längtar att flyga till hans bistånd, i händelse han skulle
vara i förlägenhet. . . Men jag ser någon nalkas, som
troligen söker herr kyrkoherden. Jag aflägsnar mig för att
icke röja min sinnesrörelse.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
