Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att spionera på alla mina företag. Sådant anstår ej en hustru.
Det har jag också sagt dig hundra gånger!»
»Nå, jag tänker, att jag väl får höra det den
hundra-första också!» svarade hon. »Men det är bra hårdt att
veta, det man knappast eger det nödvändigaste i huset, har
en hop små barn, som fordra allt hvad man med arbete
och möda kan sammanskrapa och likväl finna, att mannen
och fadern är nog lättsinnig och hjertlös och ovärdig att låna
penningar till det usla ändamålet att spela bort dem, när de
så väl behöfvas på andra håll.»
Då frun lyssnade efter svar till denna, såsom hon tyckte,
billiga klagan, märkte hon till sin harm, att hennes man
antingen verkligen insomnat eller låtsade sofva. Hon lutade
sig ned för att undersöka förhållandet, men då vände sig
den uppbragte äkta mannen med en sådan hastighet åt sidan,
att fruns hufvud med en förfärlig stöt for åt andra
vagns-hömet.
»Jaså», sade hon, återhållande ett skrik, som smärtan
vid den tillrättavisning, hennes hufvud lidit, så när aftvingat
henne, »har det kommit så långt... Gud, det är bittert!»
»Ja, visserligen bittert, min fru», svarade han med
iskallt hån, »visserligen bittert, att hvarje glad stund, jag ännu
möjligen kunde njuta i lifvet, skall kryddas med malört!»
»Det är icke jag, det är du sjelf, éom förstör vår glädje,
vår lycka, vår bergning, på det olycksaliga spelet. Om du
ville lägga bort det, skulle jag aldrig klaga.»
»Tyst, jag vill icke höra ett ord vidare! Om du retar
mig med att öppna läpparne en gång till, innan vi komma
hem, så stiger jag ur vagnen och går fram till närmaste
gård för söka mig ett lugnt nattqvarter.» Dessa ord
yttrades af mannen i en ton, som icke medgaf vidare
motsägelse. — Det blef tyst....
Herrskapet i vagnen nummer 3 satt ännu tigande. Herrn
hvisslade oupphörligt, frun darrade från hand till fot,
förvissad genom detta tecken, att ett oväder skulle följa, hvilket
måste blifva så mycket mera farligt, emedan herm vid bordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
