- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
261

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ursäkta, bästa fru Hermer, att jag icke kan inställa
mig för att aflägga en förklaring öfver den tvärhastiga resan,
men min helsa är så medtagen, att jag i dag måste försaka
denna kära pligt. I morgon, sedan jag hvilat ut, skall jag
med Guds hjelp vara i stånd dertill.

Ödmjukligen
Waldenberg.»

»Får jag se hvad han skrifver, mamma!» sade
Georgina och utsträckte handen efter biljetten. Fru Hermer
räckte henne den stillatigande och gick för att i enslighet
öfverväga och begrunda alla dessa omständigheter^ hvilka
hon både kände och icke kände.

Georgina läste emellertid, och en tår skymde hennes
öga. »Stackars, stackars Waldenberg!» sade hon. »Willy..
tycktes han vara mycket sjuk?»

* »Ja, alldeles förskräckligt: jag kunde med möda känna
igen honom. Men .. Gina, du skall få veta något!» Han
såg sig uppmärksamt omkring, om ej något lyssnande öra
fans i grannskapet.

»Hvad då, Willy?» frågade Georgina darrande. »Jag
blir helt rädd.»

»Åh, det är icke värdt», återtog Willy raskare, »du
rår ju ändå icke för det! Ser du .. jungfru Wings
berättade för mig, innan jag slapp in, att när Waldenberg i går
vid middagstiden anlände, hade han varit temligen bra och
genast frågat huru vi mådde på Rosendal. Derpå svarade
jungfru Wings, att fröken legat ganska svårt sjuk, allt sedan
han och herr Hermer reste och att doktorn yttrat, att hon
må hända komme att stryka med. Nu var jungfru Wings
på sätt och vis oskyldig till det onda, hon kom åstad, dels
emedan hon aldrig kunde drömma om, att Waldenberg skulle
så angripas deraf. . . och för det andra hade den stackars
själen icke hört, att du nu var förklarad utan all fara och
på afgjord bättringsväg, emedan på senare tiden något bud
sällan gått mellan Engelviken och Rosendal. Nå, som hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free