Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta, såsom löjtnanten rigtigt karakteriserar det, opassande
skämt vara glömdt. Men jag förlåter icke löjtnanten, i fall
den vänskapsfulla ton, som nu råder mellan oss alla,
öfver-går till en kall och tråkig höflighet.»
»Min gud», ropade Arthur och sprang upp, i det han
återtog sin vanliga lätta ton, ty han tyckte sig ha gjort
mycket mer än nog för att blidka den stolta unga damen,
»huru vill fröken, att jag skall vara belåten med en sådan
tillgift? Jag måste ju råka i förtviflan, hvar gång ett moln
skuggar Waldenbergs panna, då han hädanefter blir den
barometer, hvarefter jag får mäta graderna af er ynnest. Min
bäste herr Waldenberg, lofva då för all del högtidligt, att
aldrig, med ord eller handling, ton eller blick, vett eller
vilja, förändra er, utan oafbrutet fortgå i samma kretsgång,
hvilken nu håller ’damerna liksom i en förtrollning!»
Nu måste alla skratta godt och hjertligt.
»Fram, herr Waldenberg, och aflägg löftet», sade fru
Hermer, »så att vi få husfrid och téfrid> ty för min del
älskar jag hvarken ljumma vänner eller ljumt té!»
Med stor högtidlighet trädde Arthur, med Waldenberg
under armen, fram till Georgina, hvilken hans oförargliga
jmunterhet helt och hållet omstämt:
»Stormägtigaste, allernådigaste drottning .. . Det har
lyckats er slaf att från afvägar återföra detta lyckliga
medelting mellan helgon och stoft! Han nedfaller, för att åter
aflägga tro- och huldhetseden vid edra fötter.»
Waldenberg lät äfven hänföra sig. Ett ögonblick böjde
han sitt knä för Georgina. »Jag aflägger den för lif och
död», sade han glädtigt, »och jag försäkrar, att jag aldrig
skall känna mig frestad att söka vinna burskap under någon
annan magt.»
»Förträffligt!» sade Georgina, uppstigande, i det hon
räckte den ena handen åt Waldenberg och den andra åt
Arthur. »Så förklarar jag härmed allt vara godt. Löjtnant
S. bjuder jag ett hjertligt välkommen och förmanar eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
