- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
318

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nar qvar i stoftet är icke mitt jag. Det var ju blott ett
lånadt skal: det öfvergår till förgängelse, då min egentliga
varelse omklädes i härligare former.»

Lindorm tystnade. Hans sköna svärmiska röst, hans
svärmiska ord inträngde djupt i Georginas sinnen. Han hade
under samtalet omedvetet flyttat sin stol närmare... och
der sutto de nu, tysta och njutande, ehuru omgifha af ett
fullkomligt mörker. Men hvad betydde det! I deras själar
lyste samma härliga ljus, och de kände i detta ögonblick
föga hvad som angick det jordiska lifvet...

»O, Georgina», hviskade slutligen Lindorm, hvilken af
hennes tystnad bemärkte den rörelse, som föregick i hennes
själ, »känner du det äfven så?#

*0, ja, Gustaf», svarade hon sakta, och tvenne tårar
nedföllo på de händer, som omslutit hennes, »nw åtminstone
svingar sig min själ med din till hemlandet!»

»Georgina», återtog han, och hans ton blef mera
innerlig, »äfven jordlifvet är skönt . . ty denna stund hör likväl
dit. Och tro mig, att jag känner en öfver all beskriftiing
lycklig känsla i att hos dig finna detta fasta allvar i det
allvarligaste af alla ämnen!»....

»Men, min gud, hvad är detta?» sade fru Hermer, som
nu inträdde. »Georgina, glömmer du att låta tända ljus —
här är ju alldeles kolmörkt.»

»Ack, lilla mamma, förlåt! Gustaf och jag hade så
fördjupat oss i betraktelser öfver helt andra ljusämnen, att
jag glömde mörkret...»

Lindorm teg. Det var honom outsägligt plågsamt att
ett sådant afbrott skulle inträffa. Emellertid kunde detta
icke hjelpas. Ljus och té kommo in, och allt blef mera
trefligt och lugnt än vid början af den lilla revolution, fru
Hermer tillstälde för att få sina anordningar hastigt
verk-stälda. Lindorm fann sig äfven temligen väl, ty numera
hade alla främmande förhållanden upphört emellan honom
och Georgina.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free