- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
325

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så grymma ord! Låt icke vredens glöd bränna mig till
aska; jag har talat sanning. Fråga baronen, så får hon
höra!»

Lindorm, som under detta uppträde kastat sig på
sof-lan, försäkrade allvarsamt, att en rätt vigtig tilldragelse
verkligen skulle ega rum, emedan de finge fruntimmers-främmande.

— »Hela familjen från Rosendal kommer hit om måndag
eftermiddag och dröjer här öfver natten.»

»Jag hoppas, att herr baronen behagar skämta»,
svarade jungfru Wings och nedsjönk åter i stolen.

»Nej i sanning, det är fullt allvar; jag har bjudit
dem.»

»Nå, då kan jag säga, att hans nåd har stält rätt bra
till. Här är just i ordning att taga mot fruntimmer, i
synnerhet dessa. Fru Hermer, som håller det utsöktaste hus
i hela trakten! Men så är det alltid nu för tiden med
herrar och husbönder! Aldrig någon eftertanke, om det bär
i hop eller icke; nej bevars, allting går af sig sjelf.
Annorlunda var det förr i verlden, i den gamla, goda tiden. Då
frågade herrn sin fru, eller husbonden sin hushållerska: ’Ha
vi det så och så? Låt mig veta om jag kan bjuda den och
den?’ och så der bortåt. Men den goda tiden, då det var
ordning och skick, kommer aldrig mera åter, och jag kan
säga rent ut, att det alldeles icke varit ur vägen, om baronen
först sagt mig till. Men nej, gud bevars, jungfru Wings
skall stå till reds att draga upp kärran, sedan man väl kört
den fast.»

Aldrig hade jungfru Wings varit så ond, eller rättare
förgrymmad, och med hela vigten af en gammal
trotjena-rinnas och hushållerskas myndighet yttrade hon fritt sina
tankar.

Arthur låg framstupa öfver soffkanten och skrattade,
men Lindorm svarade helt lugnt, dock i en så vänlig ton,
att den lät lik ett slags ursäkt. .

»Min goda jungfru Wings, det kom så hastigt på,
medan jag var der, att jag icke kunde rådfråga er tanke, hvil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free