Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag stod i middags vid köksspiseln och vispade till
litet äggmjölk, hvilken han tycker om, och det kan jag gerna
säga rent ut, att jag alltid bemödat mig att göra honom
till viljes i hvad jag kunnat. Nå, så säger jag till Lisa:
’(}å, Lisa, och bed förvaltarn komma ned och äta middag!’
Men knappt hade jag fått ordet ur munnen, förr än det blef
ett brak öfver mitt hufvud, så att jag i första förskräckelsen
tänkte på yttersta domen, men ett genomträngande rop af
arbetsfolket gjorde allt sammans klart för mig. Jag trodde,
att jag skulle digna på stället, men nödvändigheten att se
och hjelpa, om jag kunde, gaf mig kraft, och jag stapplade
af upp för trapporna och in i rummet. Men, du store gud,
huru kan jag berätta om den syn, som här mötte migl
Väl sade jag till Lisa, då hon följde mig tätt i hälarne:
’Vänd om, Lisa, och tag ett handfat vatten med dig, ty det
anar mig, att vår beskedlige Waldenberg slagit ihjel sig!’
Men jag tänkte ändå ej, att det var sw bedröfligt. När jag
öppnade dörren, höllo två karlar på att framdraga honom
undan ställningen, hvilken han, tillika med den olycksaliga
ljuskronan, slagit omkull vid fallet. Troligen fick han någon
svindel, under det han stod der uppe, eller hvad det kunde
vara, men derom visste de dumma menniskorna ingenting.
Att han nu likväl låg der blodig och afdånad med ett stort
hål i hufvudet, det var, gunås, allt för säkert.»
Tårarne strömmade öfver Georginas kinder, och
ångest-fullt vred hon sina händer, ty hon visste allt för väl för
hvilkens skull han nu gaf sitt lif. Olidlig var hennes smärta.
Hon ville gå till Waldenberg, men hon vågade ej begära
det.. . och hvad skulle Gustaf tänka, då han såg hennes
qval? Skulle han kunna fatta och gilla henne? Georginas
smärta fördubblades, när hon tänkte på honom, som hon
tillbad. Hon fruktade, att han torde såra hennes känslor
genom någon misstanke mot hennes hjerta.
»Kära jungfru Wings», sade fru Hermer, »har det gjorts
någonting, som varit lämpligt?*
»Om det gjorts någonting!» svarade jungfru Wings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
