Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vältalighet under hela turen. Och så Iiflig och
omvexlande-var hans förmåga att skildra, att äfven Georgina måste
instämma i herrarnes skratt, hvar gång Kornelli, under
berättelsens lopp, rastade i någon småstad och der höll en
dubbel revy med regementet på torget och gracerna i
fönstren, hvilkas blickar, lika mycket uttryckande förundran
som beundran, lätt kunnat tända eld då officerarnes mer
eller mindre mögliga och dufna hjertekrut.. . huru stadens
styresmän, borgmästare och råd i orolig brådska flögo fram
och åter och hade förfärligt mycket med inqvarteringarne att
bråka, styra och ställa, fråga och besvara och huru man
sent omsider fick reda på sina inqvarteringspoletter och
lyckligen kom till ro. Härefter följde, i ett glädtigt virrvarr, en
hel hop både troliga och otroliga anekdoter om allt hvad
som passerade på hvarje ställe; och innan kapten Kornelli
hunnit till Kristiania och med tillbörlig vigt uppehållit sig
vid alla dervarande högtidligheter och — inom parentes —
granskat dess qvinliga skönheter, fornlemningar m. m. samt till
baka igen, igenom hvarje äfventyr, ända intill ovädret och
skjutsbondens förslag att köra dem till herrgården, så var
det långt lidet på aftonen, och supéen länge sedan anmäld.
Vänligt tackade Lindorm oeh hans fru deras gäst för det
nöje, han skänkt dem .. .
»Hvar i all verlden har aftonen tagit vägen?»
utropade Kornelli förundrad, då han såg de öfriga göra sig
får-diga till uppbrott. »Jag tycker, att vi ej suttit öfver en
timme vid tébordet!»
»Vid tébordet egentligen ej mera än en timme»,
anmärkte Lindorm småleende, »men fyra är det sedan vi satte
oss.» . . . Han räckte Kornelli sitt ur — det visade på half
elfva. »Ser du, min bror, att det icke är för tidigt att
tänka på er resande, med någon grundligare förplägning?»
Brant smålog bifallande . . . han hade säkert länge tyckt
det samma. Med ett högst förnöjdt utseende bjöd han värd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
